Ringde idag Akademiska avdelning 70A2 för att höra om bredbandet. Hon sa att jag får ha mobilt bredband på avdelningen. Jag kan alltså hålla bloggen igång även på sjukhuset   

Gubben min började prata om att Comhem har ett mobilt bredband. Ringde och beställde ett som kommer i början av nästa vecka. Perfekt för då hinner jag få igång det och allt innan inläggning.

Försökte få ut kylskåpet men det gick inte. När vi skulle ta ner överskåpet började plastknopparna som håller frampartiet gå sönder. Då sa jag att jag försöker få in någon städgrej under för att dra fram smuts och damm. Fick till slut in en jättetunn dammvippa under. När jag drog ut den kom det ett jättetjockt lager med damm och i dammet var det säkert 20 pälsängrar. Jag slängde mig över med dammsugaren för att få tag i alla. In med vippan igen och ut med 20 till. Höll på så ett tag och fick säkert ut 60-70 ängrar. Jäkla vad äckliga dom är. Men det där lär ju ha varit "BB för ängrar" så nu får man köra därunder ibland för att hålla efter dom.

Detta med ändringen i flytet gör mig orolig. Jag har gått upp i vikt med 1 kilo!! När man kämpat som en galning och så går jag upp    Jag försöker istället tänka att: strunta i kilona nu utan tänk att kroppen kommer behöva styrkan under och efter allt är klart. Du kan gå ner sedan. Tror också att om man ser till att jag den 28/10 vägde 128.9 så har jag gått ner väldigt mycket ändå. Jag är inte 20 år längre och ju äldre man blir desto känsligare är man ju.

Idag ska jag slita ut kylskåpet och städa bakom det. Det har inte gjorts på flera år!! Vi fick ett nytt kylskåp som heter Atlas och är något skruttskåp från sydeuropa. Man kan inte öppna under i framkant så jag bävar hur det blir när jag drar ut det. Hoppas det går att dammsuga från baksidan annars vet jag inte hur jag ska få rent under det. Man kan ju inte lyfta allt precis.

Skriver idag eftersom jag var så trött efter gårdagen.

Dagen började klockan sex. Jag skulle vara på sjukhuset 9.00 men jag ville hellre vara där för tidigt eftersom det snöade dagen innan. Grejade i ordning allt för besöket. 3 påsar Naturdiet och shakern. Block att skriva i och korsordstidning. Tänkte inte sitta helt uttråkad utan sysselsättning.

Kom till sjukhuset kl.8.15 Skönt att vara tidig. Går iväg till Kirurgmottagningen och betalar 230 kronor. Därifrån blev det blodprover. När jag kommer dit är det 19 före mig i kön. Jag blir stressad och funderar om jag kommer hinna till 9.00 Ringer upp till 70A2. Dom säger att ta det lugnt och ta proverna och kom till oss när du är klar. Jag sätter mig lugnt ner och väntar.

När det äntligen är min tur så hittar inte personalen vilka prover jag ska ta. Hon ringer upp till avdelningen och dom skickar ner den infon. Hon sticker mig och det blir ju som vanligt problem. Helt plötsligt slutar blodet rinna. Hon kör runt lite med nålen och det gör ont som sjutton. Till slut får hon ut sina 4 rör. Hon drar ut nålen och sätter på tejp. Då kommer en annan sköterska med en lapp att jag ska ta socker också. Omstickning!! Nu tar hon en fjäril som hon sätter i ett synligt kärl på armen. Funkar direkt. Sedan var det gjort.

Jag ångar iväg upp till 70A2. Det är ju samma avdelning som jag gjorde min gastric banding på år 1996. Där uppe säger dom direkt att jag kan gå ner och göra ett EKG. Dom ger mig en karta och jag rusar iväg. Tar mig dit och får komma in direkt. Där ser allt jättebra ut. Får med mig EKG tillbaka till avdelningen. Klockan är då 10.00

Tillbaks på 70A2 så hugger direkt en kvinnlig kirurg mig för inskrivning. Hon var jättetrevlig. Hon frågar mig hur det gått med pulverdieten. Jag svarar bra men måste ju erkänna att jag bara ätit 520 kcal istället för 1290 som dom rekommenderat. Hon ser lite bekymrad ut. Eftersom vi ska snitta dig tycker vi det är onödigt att du utsätter kroppen för den påfrestningen som en sådan svält medför, sa hon. Vi är också rädd om din hjärna som behöver socker.

Jag kände mig lite dum. Hon frågade om jag inte dom sista 2 veckorna kunde öka till 1290? Absolut, sa jag. Så nu blir det kanske dåligt med viktnedgången framåt.

Jag frågade om mitt fotsnöre. Hon sa att så länge de inte är metall gör det nog inte så mycket men hör för säkerhets skull efter med narkosläkaren senare.

Då frågade jag om jag hade chans att få behålla gastric banding sakerna som nu finns i min kropp? Hon tittade lite förskräckt på mig och sa att dom är ju väldigt förstörda efter att ha varit i din kropp i 15 år. Vill jag absolut ha dom kanske dom går med på det men hon trodde inte det. Fråga Narkosen, sa hon, igen.

Hon berättade att jag ska skrivas in kl 18.00 den 12/12 alltså om 13 dagar!!

Hon frågade om jag hade några frågor men jag sa att jag har pluggat upp mig så väl på det här så jag undrar ingenting. Hon lyssnar på mitt hjärta och mina lungor. Allt lät bra! Hon vill känna hur mina existerande är känns eftersom dom kommer gå in i samma ärr. Hon visar att mitt nya ärr kommer att gå från slutet av bröstbenet till naveln. Vi tog adjö. Nu var klockan 10.40

Fixar min shake och dricker den. Satt i dagrummet och löste korsord. När jag sitter där kommer det ut en tjej till matvagnen i korridoren. Hon frågar personalen vad hon kan äta. Dom säger att hon t.ex kan börja med youghurt. Hon går förbi mig. Hälsar och sätter sig 2 bord längre bort. Jag blir så nyfiken att jag måste bara kolla. Går fram till henne och frågar om hon gjort en viktoperation? Ja, svarar hon. Jag har gjort en sleeve. Vi pratar en del och jag rekommenderar att hon ska gå med i Viktop för att kunna prata med andra viktopererade. Hon hade aldrig hört talas om det. Pratar lite om hur hon känt efteråt och sånt. Efter ett tag lämnar jag henne och går tillbaka till mitt korsord.

Klockan 13.30 träffar jag sjukgymnasten Gunilla. Hon visar mig lungblåsaren som hon sedan ger mig och säger att den får jag av henne. Den ska jag ha med mig hit till sjukhuset i min nessesär. Får papper om hur jag lättast sätter mig upp i sängen efter operationen utan att belasta magmuskulaturen. Hon frågar om jag röker? Nej berättar jag. Det har jag aldrig gjort. Hon säger att det är bra men jag kommer ändå ha slem i lungorna som behöver hostas upp. Hon pratar om hur viktigt det är att komma upp och gå efteråt. Det vet jag ju eftersom jag redan opererats tidigare. Hon berättar att vi kommer att träffas igen. Sedan går hon iväg.

Direkt efter henne kommer sjuksköterska Berit Nyberg. Jättetrevlig och hurtig människa. I korridoren får jag väga mig och så tar hon en syresättning i blodet. Jag hade 96%. Inne på ett rum berättar hon igen att jag ska vara här kl.18.00 den 12/12. Jag kommer att duscha med Hibiskrub på kvällen. Kommer också få första blodförtunnande sprutan på kvällen. Sedan blir det fasta efter midnatt. Ska sedan duscha igen på morgonen. Hon visste inte hur jag stod till i kön än. Hon skriver in alla mina värden på datorn. Tar ett blodtryck och det var 130/90. Jag frågade varför jag fått så högt undertryck nu. När jag var smal hade jag typ 120/60. Hon trodde det berodde på att det nu får hjärtat jobba hårdare eftersom jag väger mer.

Jag frågade om hur det blir med smärtstillande. Hon sa att jag kommer att få en morfinpump inopererad där jag själv kan bestämma när jag ska ha smärtstillande. Jag berättade då att när jag gjorde min tidigare operationer så sov jag hela tiden och fick nästan hallucinationer av morfinet. Berättade att i min släkt så reagerar vi redan på små doser av medicin. Hon sa att jag kanske skulle höra med narkosläkaren om det. Jag kanske kunde få någon annan smärtmedicin istället. Hon sa att jag nu på en gång kunde gå till narkosen.

Jag får en ny karta, för att hitta dit + mitt EKG. Kommer in i ett rum där jag lämnar ifrån mig mitt EKG. Väntar ett tag till en läkare hämtar mig. Han knackar in i en dator. Klämmer på min hals och tittar i min mun. Gissar att det har med intuberingen att göra?! Han är trevlig men har bråttom. Jag kommer inte ihåg vad det var jag skulle fråga. Han frågar om jag haft sura uppstötningar. Jag berättar att jag inte kännt några men att Magnus Sundbom sätt att jag haft det när han gjorde min gastroskopi. OK, säger han, då får du Losec på kvällen och på morgonen innan op. Ja, då var vi klara sa han. Då kom jag på att fråga om mitt fotband. Det där plastar vi bara in sa han. Det behöver du inte ta bort. Jag blev så glad att jag glömde att fråga allt annat.

Tillbaka på avdelningen så får jag träffa sjuksköterska Berit igen. Hon kollar att allt ser rätt ut och att allt dom vill veta är gjort. Nu kan du åka hem, säger hon, och du är välkommen den 12/12. Och nu ska jag säga något som jag aldrig säger till mina patienter. - Gå hem och ät mer!!!

Allt slutade klocken 14.30 Så skönt att det var slut.

Måste nu skriva till avdelningen och fråga om saker som jag glömde bort.   

Idag har jag alltså ätit mer! Har fördubblat påsarna. Hoppas det hjälper min stackars hjärna.

Detta är Akademiska sjukhuset hus 70. Avdelning 70A ligger högst upp i huset.

Idag är det dag 14 på flytet. Imorgon är det halvvägs och alltså 2 veckor till operationen. Har inga direkta problem med flytet. Jag ska inte äta något annat och då gör jag inte det. Om man hade klarat att ha den inställningen hela tiden skulle man inte behövt opereras.   

Imorgon är det dags för inskrivningbesöket. Ska ta blodprover och EKG och träffa läkare m.m Vet inte om jag måste ta ett EKG för det gjorde dom i april när jag var på kirurgbesöket. Det EKG:et var jättebra! Var superlycklig för det!!

Jag är lite orlig inför besöket. Det stod ju i mina papper att jag skulle äta 1290 kcal per dag. Det kanske dom ville att jag skulle äta av någon anledning. Jag har ju nu ätit 520 kalorier per dag. Får väl se vad dom säger, eller kanske gormar, på mig. Jag ska hur som helst ta med mig ett block upp på avdelningen och skriva upp under dagen vad som sägs och sker. Sedan skriver jag in det här imorgon.

Idag är det dag 12 i flytet och allt bara flyter på som vanligt. Inga problem alls eftersom jag nu börjar bli van vid det här. På måndag är det dags för inskrivning och sedan är det 2 veckor kvar till operationen. Det känns skönt att ha ett sådant support som jag har. Vet att det alltid finns någon som kan hjälpa än om jag skulle behöva det och det ger mig trygghet att våga "hoppa" ut i det okända. Tack för att ni finns Eva Mirola, Lisbet, Lena Lindberg, Anneli Gustavsson och sist vännen Kani. Alla inne på Viktop kan jag ju inte rabbla upp för ni är så många.

Är idag ganska nedstämd. Idag fälldes TV-eken i Stockholm. Tycker det är gräsligt att man inte har respekt för ett liv som faktiskt har stått på sin plats längre än Stockholm har varit en stad. Ibland skäms man för att kalla sig människa.

Händelsen finns dokumenterad i kvällstidningarna idag. Jag har däremot hittat en annan historia som handlar om den äldre historien om denna ek:

http://www.dlv.se/Startsida/Eken.htm

Skrev inte igår eftersom jag åkte på någon form av maginfluensa. Fick springa på toa hela natten. På morgonen spydde jag till och med upp första flytdrinken. Jobbigt när man vet hur väl man behöver den! Resten av dagen lyckades jag behålla allt men hade jätte ont i magen. Låg mest i sängen och sov. Idag mår jag bra. Jag är ju lite svag fortfarande för det är ju inte lätt att hitta styrka i flytdrinkar. Vägde idag 120,8 kg. Har alltså gått ner 5,7 kilo och idag är det dag 11.

Har idag fixat med julsakerna. Alla ljusstakar och tomtar är på plats. Att få plats med tomtarna är ju problemet varje år. Min man älskar mekaniska tomtar. Han har köpt 2 nya i år också. Som tur är så är inte hunden rädd för dom.

Har idag gått ner 0,5 kilo. Äntligen har det börja släppa. Inte kul och svälta och sedan inte upptäcka någon förändring på vågen. Det jobbiga är ju att man börjar tröttna på smakerna. Växlar mellan choklad, vilda bär, smultrun/vanilj och mintchoklad men det börjar bli enformigt. Imorgon har jag gjort en tredjedel så det känns ju bra. Som tur är känns det som dagarna rusar iväg.

I övrigt är det ju städningen som gäller. Det känns jätteskönt att dom närmaste dagarna börja ta upp julsakerna och sedan komma hem strax före jul och veta att allt är fixat här hemma.

Har idag gjort veckans vägning. Vägde 122,8. Har stått helt still sedan den 18/11. Då fick jag mens. Antagligen stoppas allt av att kroppen behöver vätskan själv, eller så har jag svullnat av det. Men viktnedgången på en vecka är ju bra.

Flytet går bra. Glömmer hela tiden påsarna så andra får påminna mig. Nu är det ju en vecka till inskrivningen och 21 dagar till operationen. Den här veckan har flygit fram känns det som. Konstigt nog är jag inte ett dugg rädd för op:en. Det känns som att det kommer gå bra. Tittade till och med på en gastric bypass operation på nätet. Kändes inget konstigt alls. Blev inte räddare av det. Vill ni kolla så finns det här:

http://www.laparoskopi.nu/video.htm

Det är ju laparoskopisk GBP alltså med titthålskirurgi men det blir ju samma princip fast man snittas.

Ska idag också fortsätta min städning. Nu när alla skåp och lådor är rensade så blir det ju damning, dammsugning och skurning som gäller. Skönt att få det gjort och man får ju motion!