Har nu köpt en crosstrainer. Det blev en begagnad eftersom jag träffade en i affären som ville bli av med sin. Hon skulle ha lagt ut den på bloggen men det hade inte blivit av. Vi fick köpa den för 1500:-

  Jag hade ingen aning att det var så jobbigt att träna med den. Första gången orkade jag bara 1 minut och 10 sekunder!! Lyckades den dagen sammanlagt köra 6½ minut. Nästa dag körde jag 5 minuter med små stopp på morgonen och samma på kvällen. Tog sedan ledigt en dag. Körde igår 12 minuter utan att stanna. Svetten forsade om mig. Ska försöka köra 10x2 idag. Jag ska också efter helgen här köpa proteinpulver på apoteket. Tror jag äter för lite protein.

I övrigt håller jag på mycket med släktforskning igen. Är periodare.  Har över 26000 personer på min dator nu. Jag hugger alla människor jag träffar och skriver in dom i forskningen. Ofta är folk släkt med varandra efter några led bakåt. Jag är släkt med min pappa via min mamma. Även om han inte varit min pappa hade jag varit åttamänning med honom. Fast det fanns ju inte mycket folk i Tornedalen på 1700-talet i och för sig.  

Jag har till och med en i släkten, i Övertorneå, som försökte bränna ner en granngård. Här är hennes historia:

 
Natten mot den 30 mars 1838 satte hon uppsåtligen eld uti en bodbyggnad tillhörande
Perävaara hemman i Kuivakangas, vilken brann ned med allt sitt innehåll.
Senare, den 5 maj försökte hon drastiskt ta sitt eget liv.

Hon dömdes vid tinget i Övertorneå till halshuggning, över vilket hon sedemera till Kongliga
Svea hovrätt anförde "besvär".
Det talades om att hon hade - av för oss okänd anledning- hyst "fiendeskap" emot både
Perävaara och länsman Svanljung.

Svea hovrätt fann inte bevisningen övertygad varför mordbrandsåtalet lämnades "på
framtiden, då den kan uppenbar varda".
Däremot dömdes hon för det tillämnade självmordet - vilket hon erkände - att straffas med
åtta dagars fängelse med vatten och bröd!

Hon förpassades till Piteå länsfängelse den 30 maj 1838. Sedan pågick
besvärsskriftväxlingen och Svea hovrätts prövning m m, varefter hennes åtta dagars straff kunde påbörjas den 29 december 1838, samt avslutas den 6 januari 1839.
Hon sattes åter på fri fot efter över sju månader i häkte och fängelse samt avsutten dom
på 8 dagars vatten och bröd.

Stackars människor. Det var inte bättre förr!

Har nu gått ner 25 kilo!! Det var trögt i slutet men nu väger jag 101,5. Känns suveränt.

Kommer nästa vecka köpa min Crosstrainer. Ska bli kul att se skillnaden mot att vara en soffpotatis och verkligen träna. Kommer hålla er uppdaterade. Nedan en bild på den Crosstrainer jag ska köpa:

Man ska inte hänga upp sig på vad man väger från en dag till en annan. Vägde som lägst denna vecka 101,6. Var så nära att ha gått ner 25 kilo. Väger idag på "måndagsvägningen" 101,9. Kroppen står ju inte still i vikt. Mycket påverkar vikten. Var 14 dag går jag också upp lite i vikt av någon anledning (ägglossning?). Nu är det bara att äta vidare och lägga det här bakom sig. Min kropp mår bra och det är jag superglad för!

Vägde idag 101,7. Gått upp 0.1 kg. Det var ju det jag ville gå ner istället. Måste ju ner till 101,5 för att kunna skriva att jag gått ner 25 kilo. Kommer att väga mig varje dag till jag ligger där.

 Var igår på tjejträff i Uppl. Väsby. En träff med 2 stycken vänner som jag känt i snart 40 år. Jättetrevligt! Vi ät "Hawaii special".

Jag dumpade ingenting. Jag åt ju inte kakorna efteråt däremot. Jag vill helst att det jag stoppar i munnen ska innehålla något som kroppen mår bra av. Det var kul att träffa dom båda eftersom vi inte träffats på 2 år. Det beror nog mycket på mig. Jag är något av en eremit. Jag är inte jätte social av mig och min familj räcker bra. Men det blir ju desto roligare när vi väl träffas. Så jag vill tacka både M och L för igår. Tack också L för den suveräna maten. Hoppas vi träffas om högst ett ½ år den här gången.

Jag ber om ursäkt att jag inte skrivit särskilt mycket. Mycket jobbigt har cirkulerat kring min familj dom senaste 2 veckorna. 2 stora saker som fick mig att mest vilja ligga i sängen och inte tänka alls. Det komiska var att båda sakerna löste sig igår. En helt och en halvbra. Idag är alla orosmoment borta! Det jobbiga i allt det här blir ju att inte kunna trycka ner känslorna med mat. Bara att tackla allt utan bedövningsmedel. Det är jättejobbigt!

Vägde mig ju i måndags. Vägde 103 kilo. Gått ner 1,6 den veckan. Kan berätta att jag vägde mig idag också och vägde 101,7. Har 0,2 till 25 kilo! Ska väga mig imorgon för att pricka rätt datum på mina "jämna vikt datum".

Kommer inom 2 veckor köpa en Crosstrainer! Ska bli kul att äntligen kunna träna hemma. Kommer att skriva här och jämföra om man går ner fortare när man tränar. Ska också köpa proteinpulver för första gången.

Ska idag in till Uppsala och köpa vacumpåsar. Dom säljer för 10 kronor styck på Rusta. Har aldrig provat sådanna så det ska bli kul!   

Har idag vägt mig igen. Vägde 104,6 KG. Har alltså bara gått ner 0,4 KG. Känner mig lugn eftersom jag inte brukar gå ner likadant varje vecka. Har sammanlagt gått ner 21,9 med flyt och allt. Jag kommer väga mig imorgon igen för då är det 3 månader sedan OP. Tiden har verkligen gått fort. Sedan OP har jag gått ner 13,4 KG.

 Håller på att fixa vår gamla bil. Har en Volvo 745 -90. Den är ju i år 22 år. Nu har servon börjat strejka och den skriker när man svänger. Jag som bara vill vara en grå liten mus i tillvaron tycker det här är väldigt genant. Jag vill bara åka rakt fram eller gömma mig när jag måste svänga. En ny styrservo kostar typ 4000 men vi hittade en på skroten för 495. Ska köpa den idag. Sedan fixas bilen av min gulliga systerson och hans kompis. Är så tacksam för att dom kan hjälpa oss. Måste fixa mycket mer på denna gamla bil om det blir en husvagnssemester till Tornedalen i sommar.

 Den 7/3 skulle jag ju fått mens igen. Den här gången är det som om den inte vill komma igång riktigt. Kommer knappt något alls. Får se om den kommer köra igång eller ej.

 Ni kanske undrar varför jag skriver om mens, förstoppning, dåliga magar m.m Jag har bestämt mig för att vara helt öppen eftersom det kanske kan hjälpa någon annan som gjort denna operation. Om någon tycker jag borde skriva mer "gyllenkantat" om hur kroppen reagerat får jag nog säga att jag kommer att fortsätta skriva den nakna sanningen.

Idag fick jag äntligen väga mig. 105 kilo = 1,6 kilo! Jämnar alltså ut mot förra veckan där jag bara gick ner 0,4. På 2 veckor har jag ju gått ner 2 kilo. Det är ju vad man ungefär ska ligga på. 5 kilo tills jag är två siffrig igen. Min BMI är idag 35,1 och jag har exakt 30 kilo kvar att gå ner.

 Idag är det tvättstuga som gäller. I övrigt borde man ju gå ut och gå i det här underbara vädret. Får se hur det blir.

Jag kunde inte skriva in min måndagsvägning i måndags. Jag var så arg och besviken och kände som min kropp svikit mig.

Det jag inte kunnat hålla mig borta från är att väga mig varje dag. Vet att det är helt sjukt men det har blivit som en drog. Efter förra måndagen vägde jag mig alltså och den 22/2 vägde jag 106,4 och den 24/2 106,1. Jag var jättelycklig. Nästan samma känsla som tanken på smask gav mig förrut. Men den 25/2 vägde jag 106,3 och på måndagen vägde jag 106,6. Jag var så besviken!! På en vecka hade jag alltså gått ner 0,4 KG. Hade jag inte vägt mig varje dag hade den känslan inte ens behövt finnas. Jag vägde mig idag och har gått ner igen. Det är allt jag behöver veta så nu blir det ingen vägning innan den 5/3.

Ska idag skjutsa sonen till läkaren. Han ska träffa en läkare som ska skriva ut medicin för hans adhd. Förslaget att ge honom den medicinen har funnits sedan han var liten men vi tyckte det var obehagligt eftersom det är en svag narkotika. Jag ville låta honom bestämma själv den dagen han kunde. Nu idag vill han prova och jag tycker det är lite läskigt. Känns som att hoppa från ett stup och hoppas att fallskärmen utvecklar sig. Jag har bara ett barn och honom är jag rädd om.